Förvärvsarbete

I avsnittet förekommer ett antal begrepp som förklaras här.

Arbetskraften omfattar personer som antingen är sysselsatta/ förvärvasarbetande eller arbetslösa.

Ej i arbetskraften är personer som varken är sysselsatta eller arbetslösa.

Sysselsatta är personer som utfört arbete minst en timme under referensveckan eller varit tillfälligt frånvarande från arbetet.

Arbetslösa är personer som inte är sysselsatta och som har sökt arbete och kunnat arbeta.

Sysselsättningsgrad andel (%) sysselsatta av befolkningen.

Faktiskt arbetad tid det antal timmar en person arbetar under referensveckan.

Vanligen arbetad tid den arbetstid som personen skulle arbeta enligt överenskommelse.

Frånvarande är personer som varit borta från sitt arbete på grund av semester, sjukdom, ledighet för vård av barn, studier, värnpliktstjänstgöring med mera.

Relativa arbetskraftstalet anger andel (%) av befolkningen som är i arbetskraften.

Relativa arbetslöshetstalet anger andel (%) av arbetskraften som är arbetslös.

Latent arbetssökande är personer som vill och kan arbeta men inte sökt arbete.

Undersysselsatta är personer som vill öka sin arbetstid och kan börja arbeta mer.

Sedan år 2005 räknas personer som är folkbokförda i Sverige och jobbar utomlands som sysselsatta i Arbetskraftsundersökningarna. Tidigare räknades dessa personer till de som inte är i arbetskraften. Från år 2007 räknas personer som är heltidsstuderande, och som sökt arbete och kunnat ta det, som arbetslösa. Förändringarna som skedde innebar att det uppstod tidseriebrott men är i tabeller och diagram omräknade bakåt till och med år 1987. I berörda diagram markeras tidseriebrottet med ett lodrätt streck.

Befolkningen 20–64 år i och utanför arbetskraften 2015

Direktlänk
Befolkningen 20–64 år i och utanför arbetskraften 2015

Kvinnor i åldern 20–64 år efter arbetskraftstillhörighet och vanligen arbetad tid 1970–2015

Direktlänk
Kvinnor i åldern 20–64 år efter arbetskraftstillhörighet och vanligen arbetad tid 1970–2015

Andelen kvinnor på arbetsmarknaden ökade mellan 1970 och 1990. Under 1970- och 1980-talen ökade framförallt andelen med lång deltid. Samtidigt ökade andelen med heltid under 1980-talet. Under 1990-talet ökade arbetslösheten bland kvinnor. Även andelen kvinnor utanför arbetskraften ökade något. Vid inledningen av 2000-talethade andelen arbetslösa kvinnor sjunkit även om andelen arbetslösa fortsatt var högre än på 1970- och 1980-talen. Sedan mitten av 2000-talet har andelen som arbetar heltid ökat.

År 2015 var relativa arbetskraftstalet för kvinnor i åldern 20–64 år 83,7 procent och relativa arbetslöshetstalet 6,4 procent.

Män i åldern 20–64 år efter arbetskraftstillhörighet och vanligen arbetad tid 1970–2015

Direktlänk
Män i åldern 20–64 år efter arbetskraftstillhörighet och vanligen arbetad tid 1970–2015

Andelen män på arbetsmarknaden har varit konstant mellan 1970 och 1990. Under 1990-talet ökade arbetslösheten bland män. Även andelen män utanför arbetskraften ökade något. Vid inledningen av 2000-talet hade andelen arbetslösa män sjunkit även om andelen arbetslöa fortsatt var högre än på 1970- och 1980-talen. Andelen män som arbetar hel- respektive deltid har inte förändrats nämnvärt de senaste åren. Ser vi däremot utvecklingen under de senaste decennierna så har andelen män som arbetar heltid minskat medan andelen som arbetar deltid ökat något.

År 2015 var relativa arbetskraftstalet för män i åldern 20-64 år 88,8 procent och relativa arbetslöshetstalet 6,9 procent.

Relativa arbetskraftstal efter födelseregion och ålder 2015

Direktlänk
Relativa arbetskraftstal efter födelseregion och ålder 2015

Sysselsättningsgrad för personer i åldern 20-64 år efter ålder 1987, 2000 ochg 2015

Direktlänk
Sysselsättningsgrad för personer i åldern 20-64 år efter ålder 1987, 2000 ochg 2015

Sysselsättningsgraden för hela åldersgruppen 20-64 år var år 2015 78 procent för kvinnor och 83 procent för män.

Sysselsatta i åldern 20–64 år efter sektor 1970–2015

Direktlänk
Sysselsatta i åldern 20–64 år efter sektor 1970–2015

Under 1970- och 1980-talen ökade antalet kvinnor på arbetsmarknaden i offentlig sektor. Detta framförallt till följd av att antalet kvinnor i kommunal sektor fördubblades. Under 1980- och 1990-talen arbetade ungefär lika många kvinnor i kommunal som i privat sektor. Idag är privat sektor den enskilt största bland kvinnor. Under hela tidsperioden har män till största delen arbetat i privat sektor.
Minskningen i statlig sektor beror delvis på personalminskningar men också på bolagiseringen av flera statliga verk under 1990- talet. Anställda där räknas därefter in i privat sektor.

Sysselsatta som arbetar deltid efter ålder 1987, 2000 och 2015

Direktlänk
Sysselsatta som arbetar deltid efter ålder 1987, 2000 och 2015

År 2015 arbetade 29 procent av kvinnorna deltid. År 1987 var motsvarande andel 45 procent. Under samma period har andelen män som arbetar deltid ökat från 6 till 11 procent.

Sysselsatta föräldrar i åldern 20-64 år med hemmavarande barn efter antal barn, yngsta barnets ålder och arbetstidens längd 2015

Direktlänk
Sysselsatta föräldrar i åldern 20-64 år med hemmavarande barn efter antal barn, yngsta barnets ålder och arbetstidens längd 2015

Orsak till deltidsarbete för personer i åldern 20–64 år, 2005 och 2015

Direktlänk
Orsak till deltidsarbete för personer i åldern 20–64 år, 2005 och 2015

Faktisk och vanligen arbetad tid per vecka för sysselsatta i åldern 20–64 år, 2015

Direktlänk
Faktisk och vanligen arbetad tid per vecka för sysselsatta i åldern 20–64 år, 2015

Kvinnors arbetstid är genomgående lägre än mäns. Det gäller såväl vanligen som faktisk arbetad tid. Sammanboende kvinnor med barn under 7 år är den grupp som har den lägsta faktiska arbetade tiden.

Förvärvsarbetande och typ av anställning samt arbetstid för personer med funktionsnedsättning) och övriga i befolkningen i åldern 16–64 år, 2014–2015

Direktlänk
Förvärvsarbetande och typ av anställning samt arbetstid för personer med funktionsnedsättning) och övriga i befolkningen i åldern 16–64 år, 2014–2015

Anställda 20–64 år efter sektor och anknytning till arbetsmarknaden 1987 och 2015

Direktlänk
Anställda 20–64 år efter sektor och anknytning till arbetsmarknaden 1987 och 2015

Tidsbegränsat anställda i åldern 20-64 år efter typ av anställning 2015

Direktlänk
Tidsbegränsat anställda i åldern 20-64 år efter typ av anställning 2015

De 30 största yrkena 2014

Direktlänk
De 30 största yrkena 2014

Könsfördelningen inom de 30 största yrkena 2014

I de 30 största yrkena fanns, år 2014, 53 procent av alla anställda kvinnor och 36 procent av alla anställda män i åldern 20-64 år. Fyra av de 30 största yrkena hade en jämn könsfördelning, det vill säga 40-60 procent av vardera könet. Dessa var: Butikssäljare, fackhandel; Kockar och kallskänkor; Säljande butikschefer och avdelningschefer i butik samt Gymnasielärare. Det mest kvinnodominerade yrket var Undersköterskor, hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende med 93 procent kvinnor och 7 procent män. Det mest mansdominerade yrket var Träarbetare, snickare med flera med 1 procent kvinnor och 99 procent män.

Den tudelade arbetsmarknaden 2014

Direktlänk
Den tudelade arbetsmarknaden 2014

Arbetsmarknaden är starkt könsuppdelad. Endast 16 procent av de anställda kvinnorna och 15 procent av de anställda männen finns i yrken med jämn könsfördelning. Här har det dock skett en ökning av både kvinnor och män sedan 1985. Då fanns endast 6 respektive 5 procent i yrken med jämn könsfördelning.
70 procent av kvinnorna finns i kvinnodominerade yrken och 67 procent av männen finns i mansdominerade yrken. Här har en minskning skett sedan 1985. Då fanns 77 procent av kvinnorna i kvinnodominerade yrken och 83 procent av männen i mansdominerade yrken.

Egna företagare 20-64 år efter näringsgren 2014

Direktlänk
Egna företagare 20-64 år efter näringsgren 2014

År 2014 var 37 procent av egenföretagarna kvinnor och 63 procent var män.
Inom alla näringsgrenar utom två, Utbildning respektive Finansiell verksamhet och företagstjänster, är könsfördelningen ojämn. Vård och omsorg respektive Personliga och kulturella tjänster är kvinnodominerade medan övriga åtta näringsgrenar är mansdominerade.

Företagare 20-64 år efter antal förvärvsarbetande i företaget samt företagets juridiska form 2014

Direktlänk
Företagare 20-64 år efter antal förvärvsarbetande i företaget samt företagets juridiska form 2014

Antal arbetslösa och relativa arbetslöshetstal efter födelseregion och ålder 2015

Direktlänk
Antal arbetslösa och relativa arbetslöshetstal efter födelseregion och ålder 2015

Relativa arbetslöshetstal efter ålder 1970-2015

Direktlänk
Relativa arbetslöshetstal efter ålder 1970-2015

Arbetslösa, undersysselsatta och latent arbetssökande efter ålder 1987-2015

Direktlänk
Arbetslösa, undersysselsatta och latent arbetssökande efter ålder 1987-2015

Känslomässiga upplevelser av arbetet för sysselsatta i åldern 16-64 år efter ålder 2013

Direktlänk
Känslomässiga upplevelser av arbetet för sysselsatta i åldern 16-64 år efter ålder 2013

Arbetsmiljöförhållanden för sysselsatta 2013

Direktlänk
Arbetsmiljöförhållanden för sysselsatta 2013

Antal pågående sjukfall med sjukpenning i december åren 1974-2015

Direktlänk
Antal pågående sjukfall med sjukpenning i december åren 1974-2015

Pågående sjukfall 29 dagar eller längre efter ålder februari 1993, 2000 och 2015

Direktlänk
Pågående sjukfall 29 dagar eller längre efter ålder februari 1993, 2000 och 2015

Personer 20–64 år som inte tillhör arbetskraften efter huvudsaklig verksamhet 1987, 2000 och 2015

Direktlänk
Personer 20–64 år som inte tillhör arbetskraften efter huvudsaklig verksamhet 1987, 2000 och 2015


Tidigare version av denna sida