Förvärvsarbete

I avsnittet förekommer ett antal begrepp som förklaras här.

Arbetskraften omfattar personer som antingen är sysselsatta/ förvärvasarbetande eller arbetslösa.

Ej i arbetskraften är personer som varken är sysselsatta eller arbetslösa.

Sysselsatta är personer som utfört arbete minst en timme under referensveckan eller varit tillfälligt frånvarande från arbetet.

Arbetslösa är personer som inte är sysselsatta och som har sökt arbete och kunnat arbeta.

Sysselsättningsgrad andel (%) sysselsatta av befolkningen.

Faktiskt arbetad tid det antal timmar en person arbetar under referensveckan.

Vanligen arbetad tid den arbetstid som personen skulle arbeta enligt överenskommelse.

Frånvarande är personer som varit borta från sitt arbete på grund av semester, sjukdom, ledighet för vård av barn, studier, värnpliktstjänstgöring med mera.

Relativa arbetskraftstalet anger andel (%) av befolkningen som är i arbetskraften.

Relativa arbetslöshetstalet anger andel (%) av arbetskraften som är arbetslös.

Latent arbetssökande är personer som vill och kan arbeta men inte sökt arbete.

Undersysselsatta är personer som vill öka sin arbetstid och kan börja arbeta mer.

Sedan år 2005 räknas personer som är folkbokförda i Sverige och jobbar utomlands som sysselsatta i Arbetskraftsundersökningarna. Tidigare räknades dessa personer till de som inte är i arbetskraften. Från år 2007 räknas personer som är heltidsstuderande, och som sökt arbete och kunnat ta det, som arbetslösa. Förändringarna som skedde innebar att det uppstod tidseriebrott men är i tabeller och diagram omräknade bakåt till och med år 1987. I berörda diagram markeras tidseriebrottet med ett lodrätt streck.

Befolkningen 20–64 år i och utanför arbetskraften 2013

Direktlänk

Befolkningen 20–64 år i och utanför arbetskraften 2013

Kvinnor i åldern 20–64 år efter arbetskraftstillhörighet och vanligen arbetad tid 1970–2013

Direktlänk
Kvinnor i åldern 20–64 år efter arbetskraftstillhörighet och vanligen arbetad tid 1970–2013

Andelen kvinnor på arbetsmarknaden ökade mellan 1970 och 1990. Under 1990-talet minskade arbetskraftsdeltagandet fram till mitten av 2000-talet för att därefter åter öka. Under 1970- och 1980-talen ökade framförallt andelen med lång deltid. Samtidigt ökade andelen med heltid under 1980-talet. Under 1990-talet ökade arbetslösheten medan andelen som arbetade heltid eller lång deltid minskade. Från början av 2000-talet ökade andelen kvinnor som arbetar heltid.
År 2013 var relativa arbetskraftstalet för kvinnor i åldern 20–64 år 83 procent och relativa arbetslöshetstalet 6,8 procent.

Män i åldern 20–64 år efter arbetskraftstillhörighet och vanligen arbetad tid 1970–2013

Direktlänk
Män i åldern 20–64 år efter arbetskraftstillhörighet och vanligen arbetad tid 1970–2013

Andelen män på arbetsmarknaden har varit konstant mellan 1970 och 1990. Från början av 1990-talet ökade arbetslösheten och kvarstod på hög nivå fram till början av 2000-talet för att därefter minska något. Från början av 1990-talet minskade andelen heltidsarbetande och ligger därefter kvar på ungefär samma nivå. En svag ökning av andelen med lång deltid började vid mitten av 2000-talet.
År 2013 var relativa arbetskraftstalet för män i åldern 20–64 år 89 procent och relativa arbetslöshetstalet 7,4 procent.

Relativa arbetskraftstal efter födelseregion och ålder 1987, 2000 och 2013

Direktlänk
Relativa arbetskraftstal efter födelseregion och ålder 1987, 2000 och 2013

I åldersgruppen 25–44 år var arbetskraftsdeltagandet totalt sett högre för både kvinnor och män 1987 än 2013. År 2013 var männens arbetskraftstal 90 procent eller högre oavsett födelseregion, undantaget Afrika med 89 procent. Kvinnornas arbetskraftstal varierade från 63 till 91 procent.
I åldersgruppen 45–64 år var arbetskraftsdeltagandet lägre totalt sett för både kvinnor och män 1987 än 2013. Arbetskraftstalet för kvinnor och män som kommer från Europa utanför Norden var lägre 2013 än 1987. Detsamma gäller för män som är födda i Asien och Afrika.

Sysselsättningsgrad efter ålder 1987, 2000 och 2013

Direktlänk
Sysselsättningsgrad efter ålder 1987, 2000 och 2013

Sysselsättningsgraden för hela åldersgruppen 20–64 år är hög både för kvinnor och män, 77 respektive 82 procent år 2013. Trots detta har den sedan 1987 sjunkit för både kvinnor och män i alla åldersgrupper utom 55–64 år. I den åldersgruppen har sysselsättningsgraden istället ökat för både kvinnor och män.

Sysselsatta i åldern 20–64 år efter sektor 1970–2013

Direktlänk
Sysselsatta i åldern 20–64 år efter sektor 1970–2013

Under 1970- och 1980-talen ökade antalet kvinnor på arbetsmarknaden i offentlig sektor. Från och med år 2000 arbetar fler kvinnor i privat än i kommunal sektor. En svag ökning har skett av egenföretagare sedan mitten av 2000-talet.

Männen arbetar till största delen i privat sektor. Efter en svag ökning fram till 1990-talet har antalet egenföretagare legat på en relativt stabil nivå.

Minskningen i statlig sektor beror delvis på personalminskningar men också på bolagiseringen av flera statliga verk under 1990-talet. Anställda där räknas därefter in i privat sektor.

Sysselsatta som arbetar deltid efter ålder 1987, 2000 och 2013

Direktlänk
Sysselsatta som arbetar deltid efter ålder 1987, 2000 och 2013

År 2013 arbetade 30 procent av kvinnorna deltid. Andelen har minskat från 45 procent år 1987. Under samma period har andelen män som arbetar deltid ökat från 6 till 11 procent. Andelen kvinnor som arbetar deltid har sedan 1987 minskat i alla åldersgrupper utom 20-24 år. Bland männen har andelen deltidsarbetande ökat något utom i åldersgruppen 55-64 år, där den har legat på samma nivå under hela perioden.

Sysselsatta föräldrar i åldern 20–64 år som arbetar deltid efter antal barn och yngsta barnets ålder 1987, 2000 och 2013

Direktlänk
Sysselsatta föräldrar i åldern 20–64 år som arbetar deltid efter antal barn och yngsta barnets ålder 1987, 2000 och 2013

En stor andel föräldrar, såväl mammor som pappor, arbetar deltid då yngsta barnet är 1–2 år. Det gäller alla år.
När yngsta barnet är 3-5 år och många barn är i förskolan ökar mammors andel med deltid med antal barn. Detta gäller alla år. Det finns en liten förändring av pappors deltidsandel, ca en procentenhet.
När yngsta barnet är 6-10 år ökar andelen mammor som arbetar deltid med antal barn men minskar betydligt mellan åren. Även här finns en liten förändring av pappors deltidsandel.
När yngsta barnet är 11-16 år är det fortfarande en stor andel av mammorna som arbetar deltid.

Orsak till deltidsarbete för personer i åldern 20–64 år, 2005 och 2013

Direktlänk
Orsak till deltidsarbete för personer i åldern 20–64 år, 2005 och 2013

Faktisk och vanligen arbetad tid per vecka för sysselsatta i åldern 20–64 år, 1987 och 2013

Direktlänk
Faktisk och vanligen arbetad tid per vecka för sysselsatta i åldern 20–64 år, 1987 och 2013

Kvinnor har i alla grupper och båda åren större skillnad än män mellan faktisk och vanligen arbetad tid. Störst skillnad är det för sammanboende kvinnor med barn under 7 år. Kvinnor har i nästan alla grupper ökat sin arbetstid, både den faktiska och den vanliga mellan 1987 och 2013. Männen har istället minskat sin arbetstid. Undantaget är ensamstående kvinnor utan små barn och ensamstående män med små barn.

Förvärvsarbetande och arbetsmiljö för personer med funktionsnedsättning och övriga i befolkningen i åldern 16–64 år, 2008–2011

Direktlänk
Förvärvsarbetande och arbetsmiljö för personer med funktionsnedsättning och övriga i befolkningen i åldern 16–64 år, 2008–2011

Anställda i åldern 20–64 år efter sektor 1987, 2000 och 2013

Direktlänk
Anställda i åldern 20–64 år efter sektor 1987, 2000 och 2013

Anställda 20–64 år efter sektor och anknytning till arbetsmarknaden 1987, 2000 och 2013

Direktlänk
Anställda 20–64 år efter sektor och anknytning till arbetsmarknaden 1987, 2000 och 2013

Tidsbegränsat anställda i åldern 20–64 år efter typ av anställning 2013

Direktlänk
Tidsbegränsat anställda i åldern 20–64 år efter typ av anställning 2013

Antal tidsbegränsat anställda har ökat mellan åren 1987 och 2013, både för kvinnor och män. År 2013 var 57 procent av alla tidsbegränsat anställda kvinnor och 43 procent var män.
Den vanligaste typen för kvinnor både 1987 och 2013 var vikariat. Andelen har minskat från 67 till 25 procent.
År 1987 var den vanligaste typen för män objekt/ projektanställning, 32 procent och år 2013 var det 14 procent. Vanligast år 2013 var timanställning med överenskommet schema för viss tid, 20 procent.

De 30 största yrkena 2012

Direktlänk
De 30 största yrkena 2012

Könsfördelningen inom de 30 största yrkena 2012

Direktlänk
I de 30 största yrkena finns 58 procent av alla anställda kvinnor och 39 procent av alla anställda män i åldern 20-64 år. Endast tre av de 30 största yrkena har en jämn könsfördelning, dvs. 40-60 procent av vardera könet. Dessa är Kockar och kokerskor, Läkare samt Universitets- och högskollärare. Det mest kvinnodominerade yrket är Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. med 93 procent kvinnor och 7 procent män. Det mest mansdominerade yrket är Byggnadsträarbetare och inredningssnickare med 1 procent kvinnor och 99 procent män.

Den tudelade arbetsmarknaden 1985, 2001 och 2012

Direktlänk
Den tudelade arbetsmarknaden 1985, 2001 och 2012

Arbetsmarknaden är starkt könsuppdelad. Endast 14 procent av de anställda kvinnorna och 13 procent av de anställda männen finns i yrken med jämn könsfördelning. Det har dock skett en ökning av både kvinnor och män sedan 1985. Då fanns endast 6 respektive 5 procent i yrken med jämn könsfördelning.

72 procent av kvinnorna finns i kvinnodominerade yrken och 68 procent av männen finns i mansdominerade yrken. Här har en minskning skett sedan 1985. Då fanns 77 procent av kvinnorna i kvinnodominerade yrken och 83 procent av männen i mansdominerade yrken.

Egna företagare 20-64 år efter näringsgren 2012

Direktlänk
Egna företagare 20-64 år efter näringsgren 2012

År 2012 var 36 procent av egenföretagarna kvinnor, 64 procent män. Det är en liten förändring jämfört med 2007, som är det första året med jämförbara uppgifter.
Inom alla näringsgrenar utom två, Utbildning respektive Finansiell verksamhet och företagstjänster, är könsfördelningen ojämn. Vård och omsorg respektive Personliga och kulturella tjänster är kvinnodominerade medan övriga åtta näringsgrenar är mansdominerade.
Jämfört med 2007 har antalet kvinnor som är egenföretagare ökat med 2 000 och män minskat med 10 000. Vanligast är att både kvinnor och män saknar anställda i företaget.

Företagare 20-64 år efter antal förvärvsarbetande i företaget samt företagets juridiska form 2012

Direktlänk
Företagare 20-64 år efter antal förvärvsarbetande i företaget samt företagets juridiska form 2012

Relativa arbetslöshetstal efter födelseregion och ålder 1987, 2000 och 2013

Direktlänk
Relativa arbetslöshetstal efter födelseregion och ålder 1987, 2000 och 2013

Relativa arbetslöshetstal efter ålder 1970-2013

Direktlänk
Relativa arbetslöshetstal efter ålder 1970-2013

Arbetslösa, undersysselsatta och latent arbetssökande efter ålder 1987–2013

Direktlänk
Arbetslösa, undersysselsatta och latent arbetssökande efter ålder 1987–2013

Arbetsorsakade besvär efter yrkesområde 2012

Direktlänk
Arbetsorsakade besvär efter yrkesområde 2012

Sjukskrivna i december åren 1974-2013

Direktlänk
Sjukskrivna i december åren 1974-2013

I början av 1980-talet var skillnaden mellan kvinnors och mäns sjukskrivningar liten. Dessutom var antalet sjukskrivna lågt. Därefter ökade sjukskrivningarna för både kvinnor och män och nådde en topp i början av 2000-talet. En kraftig minskning skedde därefter för att år 2010 åter öka.

Sjukskrivna 29 dagar eller mer efter ålder februari 1993, 2000 och 2013

Direktlänk
Sjukskrivna 29 dagar eller mer efter ålder februari 1993, 2000 och 2013

Personer 20–64 år som inte tillhör arbetskraften efter huvudsaklig verksamhet 1987, 2000 och 2013

Direktlänk
Personer 20–64 år som inte tillhör arbetskraften efter huvudsaklig verksamhet 1987, 2000 och 2013

Antal kvinnor och män som inte tillhör arbetskraften, det vill säga varken är sysselsatta eller arbetslösa, har ökat sedan 1987. År 1987 var den vanligaste anledning att kvinnor inte tillhörde arbetskraften hemarbete. För män var det istället studier.
År 2013 var sjukdom den vanligaste orsaken bland såväl kvinnor som män. Andelen 1987 var 7 procent för kvinnor och 13 procent för män och ökade till 41 procent för kvinnor och 39 procent för män 2013.