Utbildning

Utbildningsnivå för befolkningen 25–64 år, 1985, 2000 och 2012

Direktlänk

Utbildningsnivå för befolkningen 25–64 år, 1985, 2000 och 2012

Utbildningsnivån i åldergruppen 25–44 år har höjts markant mellan åren 1985 och 2012, i synnerhet för kvinnor. År 2012 hade 51 procent av kvinnorna eftergymnasial utbildning jämfört med 1985 då andelen var 23 procent. För männen har ökningen inte varit lika stor när det gäller denna utbildningsnivå, 39 procent 2012 jämfört med 20 procent 1985.
Även i åldersgruppen 45–64 år har utbildningsnivån höjts. År 1985 hade mer än hälften av både kvinnor och män enbart förgymnasial utbildning. År 2012 däremot var det endast 14 procent av kvinnorna och 19 procent av männen som hade det som högsta utbildningsnivå. Vanligast högsta nivå 1985 var förgymnasial utbildning och 2012 gymnasieutbildning, för både kvinnor och män.

Utbildningsnivå för befolkningen efter födelseregion 25–64 år 2012

Direktlänk

Utbildningsnivå för befolkningen efter födelseregion 25–64 år 2012

Meritvärde för elever som avslutat årskurs 9, 1998–2013

Direktlänk

Meritvärde för elever som avslutat årskurs 9, 1998–2013

Elever efter program i gymnasieskolan 2012/13

Direktlänk

Elever efter program i gymnasieskolan 2012/13

Störst andel av både kvinnor och män går på högskoleförberedande program i gymnasieskolan. Män, i större omfattning än kvinnor, går på yrkesprogram som ofta leder till arbete direkt efter avslutad utbildning.

Avgångna från gymnasieskolan efter program eller anknytning till program 2012/13

Direktlänk

Avgångna från gymnasieskolan efter program eller anknytning till program 2012/13

Avgångna från gymnasieskolan efter könsfördelningen i programmen 1986, 2001 och 2013

Direktlänk

Avgångna från gymnasieskolan efter könsfördelningen i programmen 1986, 2001 och 2013

Könsfördelningen på gymnasieskolans program är ojämn. Endast var femte elev går på program med jämn könsfördelning. Jämfört med 1986 har idag andelen män på kvinnodominerade program ökat.

Motsvarande förändring för kvinnor finns inte, det vill säga andelen kvinnor på mansdominerade program är i stort sett oförändrad.

Elever som började gymnasieskolan hösten 1993 respektive 2009 och som fullföljt utbildningen inom 4 år efter svensk och utländsk bakgrund

Direktlänk

Elever som började gymnasieskolan hösten 1993 respektive 2009 och som fullföljt utbildningen inom 4 år efter svensk och utländsk bakgrund

Andelen kvinnor och män som fullföljer gymnasiet inom fyra år har minskat sedan 1997. Störst är minskningen för elever med utländsk bakgrund och särskilt bland män. En liten minskning finns för män med svensk bakgrund, för motsvarande grupp kvinnor ingen alls.
Under samma period har skillnaden i betygspoäng mellan kvinnor och män ökat. Störst är skillnaden mellan kvinnor och män med svensk bakgrund. Skillnaden i betygspoäng mellan de två åren är störst för kvinnor, oavsett bakgrund.

Betygspoäng för elever på gymnasieskolan med slutbetyg efter svensk och utländsk bakgrund vårterminen 1997 och 2013

Direktlänk

Betygspoäng för elever på gymnasieskolan med slutbetyg efter svensk och utländsk bakgrund vårterminen 1997 och 2013

Examina på grundnivå och avancerad nivå i högskolan efter inriktning 2012/13

Direktlänk

Examina på grundnivå och avancerad nivå i högskolan efter inriktning 2012/13

Flest examina från högskolan togs ut inom hälso- och sjukvård samt social omsorg. Det är också den vanligaste inriktningen för kvinnor och den mest kvinnodominerade med 83 procent kvinnor och 17 procent män. Könsfördelningen var densamma 1985/86.
Den vanligaste inriktningen för männen och den mest mansdominerade är teknik och tillverkning. Där har dock könsfördelningen blivit jämnare sedan mitten av 1980-talet och idag är andelen kvinnor 31 procent och andelen män 69 procent. Kvinnorna har ökat sin andel med 17 procentenheter.

Studerande och examinerade från högskolan 1985/86, 1999/00 och 2012/13

Direktlänk

Studerande och examinerade från högskolan 1985/86, 1999/00 och 2012/13

Majoriteten bland nybörjare och examinerade på grundnivå och avancerad nivå i högskolan är kvinnor.
Könsfördelningen har blivit jämnare på forskarnivån sedan mitten av 1980-talet.

Lärare och skolledare i grundskolan och gymnasieskolan

Direktlänk

Lärare och skolledare i grundskolan och gymnasieskolan

I grundskolan är kvinnodominansen stor, både bland lärare och rektorer. Bland lärarna på gymnasieskolan har könsfördelningen varit jämn sedan 1985/86 och bland rektorerna har det gått från mansdominans till jämn könsfördelning.

Forskande och undervisande personal i högskolan efter anställningskategori 2013

Direktlänk

Forskande och undervisande personal i högskolan efter anställningskategori 2013