- Fortfarande tar kvinnor merparten av dagarna med föräldrapenning.
- Sysselsättningsgraden var lägre 2013 än 1987 men högre än 2000 för både kvinnor och män.
- Fortfarande hög andel deltid för kvinnor trots en minskning sedan 1987.
- Skillnaden mellan kvinnors och mäns tid i obetalt arbete minskar främst för att kvinnors obetalda tid minskar.
- Små förändringar mot en mindre könssegregerad arbetsmarknad.
- I gymnasieskolan rör sig kvinnorna mot jämställda utbildningar, männen rör sig mot jämnställda och kvinnodominerade utbildningar.
- Både kvinnor och män ökar i antal på högskolans alla inriktningar, undantaget män i pedagogik och lärarutbildning där tvärtom antalet minskar.
- Löneskillnaderna mellan kvinnor och män är nästan oförändrade.
- Pensionärerna blir allt fler och lever längre
- kvinnor lever ensamma i högre utsträckning än män
- män har högre pension än kvinnor
- Jämnare könsfördelning i riksdagen, men fortfarande fler män än kvinnor.
Några viktiga fakta
- 1985 tog kvinnor ut 94 % av dagarna med föräldrapenning, män 6 %. 2013 tog kvinnor ut 75 % och män 25 %.
- 1987 var sysselsättningsgraden för kvinnor 82 % och för män 88 %. 2000 var den 76 % för kvinnor och 81 % för män, 2013 var den 77 % för kvinnor och 82 % för män.
- 1987 arbetade 45 % av kvinnorna deltid, 6 % av männen. 2013 arbetade 30 % av kvinnorna deltid, 11 % av männen.
- 2010 lägger kvinnor 3,5 timmar på obetalt arbete ett vardagsdygn, män 2,5 timmar.
- Kvinnor har minskat sin tid i obetalt arbete ett vardagsdygn sedan 1990 med 1 timme, män har ökat sin tid med 8 minuter.
- 1985 fanns 6 % av kvinnorna och 5 % av männen i yrken med jämn könsfördelning. 2012 fanns 14 % av kvinnorna och 13 % av männen i sådana yrken.
- 1986 avgick från gymnasieskolan 80 % av kvinnorna och 23 % av männen från kvinnodominerade program. 2013 var motsvarande för kvinnor 76 % och för män 38 %.
- 1986 examinerades 21 000 kvinnor och 11 000 män från högskolan. 2013 var det 47 000 kvinnor och 27 000 män. Könsfördelningen var i stort sett densamma båda åren.
- 1994 var kvinnors lön i procent av mäns 84 %. 2012 var den 86 %.
- Medellivslängden 2013 var 84 år för kvinnor och 80 år för män. 1985 var motsvarande siffror 80 år respektive 74 år.
- 1985 var 31 % av riksdagsledamöterna kvinnor och 69 % var män. 2010 var 45 % kvinnor och 55 % män.
Nationell organisation av jämställdhetsarbetet
Direktlänk
Jämställdhetsministern samordnar regeringens jämställdhetspolitik. Varje minister är jämställdhetsansvarig för sitt sakområde. Jämställdhetsenheten svarar under jämställdhetsministern för samordning av regeringens jämställdhetsarbete och särskilda jämställdhetssatsningar samt för att utveckla metoder för att genomföra regeringens jämställdhetspolitik. På varje länsstyrelse finns en person anställd som är särskilt sakkunnig i jämställdhet. Diskrimineringsombudsmannen (DO) tillser att diskrimineringslagen och föräldraledighetslagen efterlevs. Nämnden mot diskriminering kan vid vite ålägga arbetsgivare och utbildningsanordnare att vidta åtgärder mot diskriminering, exempelvis diskriminering på grund av kön.
Jämställdhet och statistik
Direktlänk
Kvinnor och män ska vara synliga i statistiken
För att detta ska vara möjligt måste statistiken vara uppdelad efter kön. Regeringen har beslutat att det ska finnas officiell statistik om jämställdhet. Målet är att all statistik som relaterar till individer ska vara insamlad, analyserad och presenterad efter kön. Kön ska vara en övergripande och genomgående indelningsgrund i statistiken. Statistiken ska dessutom presenteras på ett för användarna lättillgängligt sätt. I Förordning (2001:100) om den officiella statistiken finns en paragraf i avsnittet ”Tillgänglighet”: 14 §. Individbaserad officiell statistik skall vara uppdelad efter kön om det inte finns särskilda skäl mot detta.
SCB har tagit fram råd och riktlinjer för arbete med könsuppdelad statistik (CBM 2004:1). Dessa kan laddas ned från SCB:s webbplats. Könsuppdelad statistik är dock inte tillräckligt för att göra jämställdhetsanalyser. För detta ändamål är det även nödvändigt med statistik som belyser jämställdhetsfrågor i samhället.
På SCB:s webbplats finns sedan 2012 jämställdhetsstatistik i form av indikatorer för uppföljning av jämställdhetspolitiken samt fördjupningar inom några områden.
Så här långt har vi hunnit
| 1845 | Lika arvsrätt för kvinnor och män genomförs. |
| 1846 | Änkor, frånskilda eller ogifta kvinnor får lagenlig rätt att bedriva näringsverksamhet inom hantverk och viss handel. |
| 1858 | Ogift kvinna över 25 år kan få bli myndig efter domstols beslut. Gifter hon sig blir hon åter omyndig. |
| 1859 | Kvinnor får rätt att inneha vissa lärartjänster. |
| 1863 | Ogift kvinna blir myndig vid 25 års ålder. |
| 1864 | Mannen förlorar lagstadgad rätt att aga sin hustru. |
| 1870 | Kvinnor får rätt att ta studenten som privatister. |
| 1873 | Kvinnor får rätt att ta akademisk examen med några få undantag (jur. lic. och teologi). |
| 1874 | Gift kvinna får rätt att bestämma över sin egen inkomst. |
| 1884 | Ogift kvinna blir myndig vid 21 års ålder. |
| 1901 | Kvinnor får rätt till ledighet i fyra veckor utan lön vid barnsbörd. |
| 1919 | Alla kvinnor får kommunal rösträtt och blir valbara till kommuner och landsting. |
| 1921 | Kvinnor får allmän rösträtt och blir valbara till riksdagen. Gift kvinna blir myndig vid 21 års ålder. Kvinnan och mannen blir likställda i den nya giftermåls balken. |
| 1922 | De fem första kvinnorna väljs in i riksdagen. |
| 1925 | Kvinnor får, med vissa undantag, samma rätt som män till statliga tjänster. |
| 1927 | Statliga läroverk öppnas för flickor. |
| 1931 | Moderskapsförsäkringen införs. |
| 1935 | Lika folkpension för kvinnor och män införs. |
| 1938 | Preventivmedel tillåts. Bidragsförskott införs. Mödrahjälp till behövande införs. Moderskapspenning för alla införs. |
| 1939 | Förvärvsarbetande kvinnor får inte avskedas på grund av havandeskap, förlossning eller giftermål. |
| 1947 | Första kvinnan i regeringen, Karin Kock. Lika lön för samma tjänst införs för statligt anställda. Barnbidrag införs. |
| 1950 | Båda föräldrarna blir förmyndare för barnet. |
| 1951 | Kvinnan får behålla sitt svenska medborgarskap även om hon gifter sig med en utländsk medborgare. |
| 1955 | Lagstadgad betald ledighet för yrkesarbetande kvinnor vid barnsbörd, 3 månader. |
| 1958 | Kvinnor får rätt att bli präster. |
| 1960 | SAF och LO beslutar att inom en femårsperiod slopa de särskilda kvinnolönerna. |
| 1964 | P-piller godkänns i Sverige. |
| 1965 | Våldtäkt inom äktenskapet kriminaliseras. |
| 1969 | Grundskolan får ny läroplan. Skolan bör verka för jämställdhet. |
| 1970 | Gymnasieskolan får ny läroplan. Skolan bör verka för jämställdhet. |
| 1971 | Särbeskattning, dvs. individuell beskattning av arbetsinkomst, ersätter sambeskattning. |
| 1974 | Föräldraförsäkring införs som ger föräldrar rätt att dela ledigheten vid barns födelse. |
| 1975 | FN:s kvinnoår. Ny abortlag. I princip fri abort t.o.m. 18:e veckan. |
| 1976 | FN:s internationella kvinnoårtionde inleds. Förordning om jämställdhet inom den statliga sektorn. Steriliseringslag. Person som fyllt 25 år bestämmer själv. |
| 1977 | Jämställdhetsavtal mellan SAF och LO-PTK. |
| 1979 | Rätt till sex timmars arbetsdag för småbarnsföräldrar utan inkomstkompensation. |
| 1980 | Lag mot könsdiskriminering i arbetslivet införs. Äktamakeprövning för studiemedel avskaffas. Jämställdhetsavtal för kommuner och landsting. Grundskolan får ny läroplan. Skolan ska verka för jämställdhet. Ny lag om tronföljd. Förstfödda dottern eller sonen till monarken ska ärva tronen. |
| 1982 | Misshandel på enskild plats faller under allmänt åtal. Förbud mot pornografiska föreställningar på offentlig plats. ATP-poäng för vård av barn under 3 år i hemmet. Statliga bidrag till kvinnoorganisationer. Ny namnlag. Vid giftermål får kvinnan och mannen välja vems efternamn de vill ha. |
| 1983 | Nytt jämställdhetsavtal mellan SAF och LO-PTK. |
| 1984 | Jämställdhetsavtal inom den statliga sektorn. |
| 1985 | FN:s kvinnoårtionde avslutas. Strategier till år 2000 antas. Jämställdhetsavtal för de statliga bolagen. |
| 1987 | Ny särskild lag om sambors gemensamma hem, sambolagen. |
| 1989 | Riksdagsbeslut om femårig nationell handlingsplan för jämställdhet. |
| 1992 | Ny jämställdhetslag. |
| 1994 | Reviderad jämställdhetslag. Riksdagsbeslut om ny nationell policy för jämställdhet. Jämställdhetsstatistiken blir officiell statistik. |
| 1995 | Sverige blir medlem i EU. Vid FN:s fjärde kvinnokonferens i Beijing antas en deklaration och en handlingsplan för jämställdhetsarbete. En månad av föräldraförsäkringen reserveras för modern respektive fadern (”pappamånad”) och kan inte överlåtas. Lag om registrering av partnerskap. |
| 1997 | Första kvinnliga biskopen. |
| 1998 | Lag om våld mot kvinnor. Ändring i brottsbalken. Lag med förbud mot könsstympning av kvinnor. Jämställdhetslagen skärps avseende sexuella trakasserier. |
| 1999 | Lag om förbud mot köp av sexuella tjänster. |
| 2000 | FN:s specialsession, Kvinnor 2000: jämställdhet, utveckling och fred inför 2000talet. Nationellt råd för kvinnofrid inrättas. |
| 2001 | Jämställdhetslagen skärps bl.a. vad avser jämställdhetsanalys av löner. |
| 2002 | Antal dagar i föräldraförsäkringen utökas med 30 s.k. sjukpenningdagar till 480 dagar. Av dessa reserveras 60 för vardera föräldern och kan inte överlåtas. |
| 2003 | Ändring i lagen om besöksförbud. Besöksförbud kan avse det gemensamma hemmet. |
| 2004 | Regeringen beslutar om handlingsplan för jämställdhets integrering inom Regeringskansliet. |
| 2005 | Ny sexualbrottslagstiftning. |
| 2006 | Riksdagsbeslut om nya mål för jämställdhetspolitiken. Europeiska rådet beslutar om en europeisk jämställdhetspakt. Europaparlamentets och rådets förordning om inrättandet av ett europeiskt jämställdhetsinstitut. |
| 2007 | Regeringen lägger fram en handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. |
| 2009 | Diskrimineringslagen träder i kraft. Den omfattar bland annat diskriminering på grund av kön och diskriminering på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck. Jämställdhetslagen upphör att gälla. En ny myndighet, Diskrimineringsombudsmannen, DO, bildas och JämO upphör. Könsneutral äktenskapslag. Det europeiska jämställdhetsinstitutet inrättas i Vilnius, Litauen. |
| 2011 | Sverige undertecknar Europarådets konvention om förebyggande och bekämpande av våld mot kvinnor och våld i nära relationer. |
| 2012 | Publicering på SCB:s webbplats av jämställdhetsstatistik i form av indikatorer, kopplade till de jämställdhets politiska målen. |
| 2013 | Fler fall av sexuella utnyttjanden kriminaliseras som våldtäkt genom att begreppet ”hjälplöst tillstånd” ersätts av de vidare begreppet ”särskilt utsatt situation”. Regeringen har i budgetpropositionen 2014 föreslagit ett system för en förbättrad uppföljning av de jämställdhetspolitiska målen. |
| 2014 | Nordiskt Forum om kvinnors rättigheter och jämställdhet. |
| 2015 | Regeringens satsning på jämställdhetsintegrering i myndigheter utökas från 18 till 41 myndigheter. En statlig utredning föreslår en ny myndighet samt delvis nya mål för jämställdhetspolitiken. |
| 2016 | Antalet dagar i föräldraförsäkringen som inte kan överlåtas ökas från 60 till 90 dagar. Vårdnadsbidraget avskaffas. Ensamstående kvinnor får rätt till insemination i Sverige. Regeringen ger universitet och högskolor i särskilt uppdrag att arbeta med jämställdhetsintegrering. Satsningen på jämställdhetsintegrering i myndigheter utökas till 59 myndigheter och en organisation med vissa myndighetsuppdrag, Folkbildningsrådet. Jämställdhetsdagarna arrangeras, som den första av en årligt återkommande konferens med fokus på jämställdhetsintegrering. |
