Föräldraförsäkringen 1974–2019

1974 Föräldrapenningen införs. Ersättningen är 90 procent av lönen under 180 dagar och ska utnyttjas innan barnet fyller 8 år. Föräldraförsäkringen ersätter den tidigare moderskapsförsäkringen. Män får därmed rätt till ersättning för vård av barn på samma villkor som kvinnor.
Sjukpenning för vård av sjukt barn införs. 10 dagar per familj och år för barn under 10 år. Ersättningen är 90 procent av lönen.
1976 Föräldrapenningen utökas till 210 dagar.
1977 Sjukpenning för vård av barn ersätts av föräldrapenning för vård av barn. Antalet dagar beror av antalet barn.
1978 Föräldrapenningen förlängs till 270 dagar, varav 30 dagar med endast garantibelopp.
1980 Havandeskapspenning införs och omfattar kvinnor som har fysiskt ansträngande arbete. Den kan ges från 60:e till 11:e dagen före förlossning.
Den tillfälliga föräldrapenningen kan utnyttjas i 60 dagar per barn och år, åldersgränsen höjs till 12 år.
Fadern får rätt till föräldrapenning i 10 dagar i samband med barnets födelse, med en ersättning av 90 procent av lönen.
1985 Havandeskapspenningen utvidgas till att omfatta även kvinnor med arbeten där det på grund av arbetsmiljön kan finnas risker för fosterskador.
1986 Benmämningen tillfällig föräldrapenning införs. Antalet föräldrapenningdagar utökas till 360.
1988 Tillfällig föräldrapenning får betalas ut under högst 90 dagar per barn och år.
1989 Föräldrapenningen ges i 450 dagar, varav 90 med endast garantibelopp.
1990 Den tillfälliga föräldrapenningen förlängs till 120 dagar per barn och år.
1991 Tillfällig föräldrapenning ges med 80 procents ersättning under de första 14 dagarna per barn och år. Tid därefter ersätts med 90 procent.
1995 ”Mamma-/pappamånad” införs och antalet föräldrapenningdagar utökas till 450. Vardera föräldern har 30 dagar som inte kan överlåtas till den andra. Ersättningen är 90 procent av lönen. Av resterande dagar med föräldrapenning ersätts 300 med 80 prcent av lönen och 90 med garantibelopp.
Rätten till tillfällig föräldrapenning kan överlåtas till annan person som i stället för föräldern avstår från förvärvsarbete för att vårda barnet.
1996 Ersättningsnivån under ”mamma-/pappamånad” sänks till 85 procent. Av övriga 390 dagar ersätts 300 med 75 procent av lönen och 90 med garantibeloppet.
Den tillfälliga föräldrapenningen och havandeskapspenningen sänks till 75 procent av lönen.
1997 Ersättningsnivån för ”mamma-/pappamånad” sänks till 75 procent.
1998 Ersättningsnivån för föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och havandeskapspenning höjs till 80 procent.
2002 Föräldrapenningdagarna utökas med 30 så kallade sjukpenningdagar till 480 dagar. 60 av dessa reserveras för vardera föräldern och kan inte överlåtas.
Tillfällig föräldrapenning kan utbetalas till annan försäkrad person när föräldern är sjuk och därför varken kan arbeta eller vårda sitt barn. De 10 så kallade pappadagarna kan i vissa fall tas ut av annan försäkrad person.
2006 Inkomsttaket för sjukpenninggrundande inkomst höjs till 10 prisbasbelopp för föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och havandeskapspenning.
2007 Inkomsttaket för sjukpenninggrundande inkomst sänks till 7,5 prisbasbelopp för tillfällig föräldrapenning och havandeskapspenning. För föräldrapenning är inkomsttaket oförändrat 10 prisbasbelopp.
2008 Jämställdhetsbonus i form av skatteavdrag införs vid uttag av föräldrapenning. Bonus kan utgå för föräldrapenningdagar på sjukpenningnivå, exklusive de dagar som är reserverade för respektive förälder. Maximal bonus kan ges om dessa dagar delas lika.
Kommunerna ges rätt att införa ett kommunalt vårdnadsbidrag för barn i åldern 1-3 år för barn som inte använder offentligt finansierad barnomsorg.
2010 För ensamstående föräldrar som blir sjuka och inte kan vårda sitt barn (barn under 3 år) införs möjlighet att låta någon annan person som avstår från förvärvsarbetet att få tillfällig föräldrapenning för vård av barnet.
2012 Dubbeldagar införs inom föräldrapenning. Föräldrar ges rätt att ta ut föräldrapenning samtidigt i 30 dagar under barnets första levnadsår.
Dubbeldagarna får inte ligga till grund för beräkning av jämställdhetsbonus.
Jämställdhetsbonus i form av skatteavdrag ändras. Kravet att ansöka om jämställdhetsbonus tas bort och berättigad bonus betalas ut samtidigt som föräldrapenningen. Detta gäller jämställdhetsbonus för 2012 och framåt.
2014 Högst 20 procent av de 480 föräldrapenningdagarna kan sparas till tid efter barnets fyraårsdag.
Gränsen för uttag av föräldrapenning förlängs till 12 år för barn födda eller adopterade 2014 eller senare.
De 390 dagarna med föräldrapenning på sjukpenningnivå respektive de 90 dagarna på lägstanivå fördelas med hälften till vardera föräldern. Alla dagar utom reserverade dagar kan överlåtas på den andra föräldern.
2016 För barn födda 1 januari 2016 eller senare reserveras en tredje månad för vardera föräldern som inte kan överlåtas.
Grundnivån höjs till 250 kronor för föräldrapenning som avser tid från och med 1 januari 2016. Detta gäller samtliga barn. Det kommunala vårdnadsbidraget avskaffas.
2017 Jämställdhetsbonusen avskaffas.
Föräldrar till barn över ett år får ett mindre antal föräldrapenningdagar när de flyttar till Sverige.
2019 Möjlighet för förälder att överföra en eller flera av sina föräld- rapenningdagar till sin sambo införs. Sambon kan då vara föräldraledig och ta hand om sitt bonusbarn.
Lagändringen förenklar även för samkönade par som genom- gått insemination utomlands. Den som födde barnet kan överföra föräldrapenningdagar till sin sambo i väntan på att närståendeadoptionen blir klar.
Lagändringen innebär dessutom att en förälders sambo får rätt till ledighet från arbete under föräldraledighetsperioden. Detta gäller även om föräldern och sambon inte är gifta med varandra eller har barn tillsammans.

Källa: Riksförsäkringsverket, Försäkringskassan och SOU 2005:73

Förvärvsarbete, begrepp

I avsnittet förekommer ett antal begrepp som förklaras här.

Arbetskraften omfattar personer som antingen är sysselsatta/ förvärvsarbetande eller arbetslösa.

Ej i arbetskraften är personer som varken är sysselsatta eller arbetslösa.

Sysselsatta är personer som utfört arbete minst en timme under referensveckan eller varit tillfälligt frånvarande från arbetet.

Arbetslösa är personer som inte är sysselsatta och som har sökt arbete och kunnat arbeta. Även de som har fått ett arbete som de ska påbörja inom tre månader räknas till de arbetslösa, förutsatt att de hade kunnat jobba under referens- veckan eller börja arbeta inom två veckor därefter.

Sysselsättningsgrad är andel (%) sysselsatta av befolkningen.

Faktiskt arbetad tid är det antal timmar en person arbetar under referensveckan.

Vanligen arbetad tid är den arbetstid som personen skulle arbeta enligt överenskommelse.

Frånvarande är personer som varit borta från sitt arbete på grund av semester, sjukdom, ledighet för vård av barn, studier m. m.

Relativa arbetskraftstalet anger andel (%) av befolkningen som är i arbetskraften.

Relativa arbetslöshetstalet anger andel (%) av arbetskraften som är arbetslös.

Latent arbetssökande är personer som vill och kan arbeta men inte sökt arbete. Latent arbetssökande står utanför arbetskraften.

Undersysselsatta är personer som vill öka sin arbetstid och kan börja arbeta mer.

Sedan år 2005 räknas personer som är folkbokförda i Sverige och jobbar utomlands som sysselsatta i Arbetskrafts- undersökningarna. Tidigare räknades dessa personer till de som inte är i arbetskraften. Från år 2007 räknas personer som är heltidsstuderande, och som sökt arbete och kunnat ta det, som arbetslösa. Förändringarna som skedde innebar att det uppstod tidsseriebrott men är i tabeller och diagram omräknade bakåt till och med år 1987. I berörda diagram markeras detta med ett lodrätt streck.

Kvinnor i åldern 20-64 år efter arbetskraftstillhörighet och vanligen arbetad tid 1970-2019 

1) Antal arbetslösa ställt i proportion till befolkningen (per kön).Notera att detta är ett särskilt framtaget mått av arbetslöshet där antalet arbetslösa ställs i proportion till befolkningen. Den internationellt överenskomna definitionen av ett arbetslöshetstal, som normalt sett används på SCB, ställer istället antalet arbetslösa i proportion till arbetskraften.
Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), SCB

Andelen kvinnor i arbetskraften ökade markant under 1970- och 80-talen. En stor del av ökningen utgjordes av kvinnor som började arbeta lång deltid. Under 1990-talet ökade andelen arbetslösa och i viss mån även andelen kvinnor utanför arbetskraften. Arbetslösheten hade åter sjunkit vid 2000-talets inledning, men andelen arbetslösa kvinnor var fortsatt högre än den var på 1970- och 1980-talen. Andelen kvinnor som arbetar heltid har, grovt beskrivet och med variationer över åren, fortsatt att stiga. Samtidigt har andelen kvinnor i åldern 20-64 år i befolkningen som arbetar deltid sjunkit de senaste decennierna.

Män i åldern 20-64 år efter arbetskraftstillhörighet och vanligen arbetad tid 1970-2019

1) Antal arbetslösa ställt i proportion till befolkningen (per kön). Notera att detta är ett särskilt framtaget mått av arbetslöshet där antalet arbetslösa ställs i proportion till befolkningen. Den internationellt överenskomna definitionen av ett arbetslöshetstal, som normalt sett används på SCB, ställer istället antalet arbetslösa i proportion till arbetskraften.
Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), SCB

Andelen män i arbetskraften var i princip konstant under 1970- och 1980-talen. Under 1990-talet ökade arbetslösheten bland män samtidigt som andelen män utanför arbetskraften också ökade något. Vid inledningen av 2000-talet hade andelen arbetslösa män sjunkit även om andelen arbetslösa fortsatt var högre än den var på 1970- och 1980- talen. Andelen män som arbetar hel- respektive deltid har inte förändrats nämnvärt de senaste åren. Ser vi däremot till utvecklingen under de senaste decennierna så har andelen män som arbetar deltid ökat något.

År 2019 var det relativa arbetskraftstalet för åldern 20-64 år
84,7 procent för kvinnor och 89,7 procent för män. Den relativa arbetslösheten var, för samma åldersgrupp, 5,9 procent för kvinnor och 5,9 procent för män.


Sysselsatta i åldern 20-64 år efter sektor 1970-2019

År 1987 infördes en ny mätmetod. Alla som arbetade i aktiebolag räknades som anställda före 1987. Därefter räknas företagsledaren som egen företagare. Eftersom fler män än kvinnor är egna företagare blir brottet synligare för män än för kvinnor.
Uppgifter för 1970-1986 avser åldersgruppen 16-64 år.
Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), SCB

Under 1970- och 1980-talen ökade antalet kvinnor på arbetsmarknaden. Detta framförallt till följd av att antalet kvinnor i kommunal sektor fördubblades. Under 1980- och 1990-talen arbetade ungefär lika många kvinnor i kommunal som i privat sektor. I dag är dock privat sektor den enskilt största bland kvinnor. Under hela tidsperioden har män till största delen arbetat i privat sektor. Minskningen i statlig sektor beror delvis på personalminskningar men också på bolagiseringen av flera statliga verk under 1990-talet. Anställda där räknas därefter in i privat sektor.

Förvärvsarbetande och arbetsmiljö för personer med funktionsnedsättning och övriga i befolkningen i åldern 16-64 år, 2016/2017

1) Förvärvsarbetande kan vara antingen anställd eller egen företagare. 2) Gruppen personer med funktionsnedsättning omfattar här personer som har nedsatt syn, nedsatt hörsel, nedsatt rörelseförmåga, svåra besvär av astma eller allergi, svåra besvär av ängslan, oro eller ångest, svåra problem med dyslexi/dyskalkyli, neuropsykriatrisk diagnos eller som har hälsoproblem som i hög grad begränsar aktivitet.
Källa: Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC), SCB


De 30 största yrkena 2018

Yrket har klassificerats enligt Standard för Svensk yrkesklassificering SSYK 2012. Totalt yrken finns 429 yrken.
Källa: Yrkesregistret, SCB

I de 30 största yrkena fanns, år 2018, 51 procent av alla anställda kvinnor och 36 procent av alla anställda män i åldern 20-64 år.

Fyra av de 30 största yrkena hade en jämn könsfördelning, d.v.s. 40-60 procent kvinnor och 40-60 procent män. Dessa var: Kockar och kallskänkor, Lednings- och organisationsutvecklare, Gymnasielärare och Kundtjänstpersonal.

Det mest kvinnodominerade yrket bland de 30 största var, år 2018, Förskollärare med 96 procent kvinnor och 4 procent män. Det mest mansdominerade yrket var Träarbetare, snickare med flera med 1 procent kvinnor och 99 procent män.