Personer utsatta för hot efter ålder 2018

Notera att metoden för NTU reviderades under 2017 och från och med NTU 2018 genomförs NTU enbart med den nya metoden. Eftersom olika metoder ger olika resultatnivåer är dessa tabeller (som bygger på NTU 2019) enbart jämförbara med resultaten från NTU 2018.
Källa: Brottsförebyggande rådet (Brå)

Statistik om anmälda brott är inte lämplig att använda för att studera nivån av människors utsatthet för brott eftersom många brott aldrig anmäls till rättsväsendet. Av de brott mot enskild person som rapporterades i 2017 års Nationella trygghetsundersökning uppgavs cirka en tredjedel vara anmälda till polisen. Anmälningsbenägenheten varierar mellan olika brott och störst var den för allvarlig misshandel och lägst för sexualbrott.

Källa: Brottsförebyggande rådet (Brå), Nationella trygghetsundersökningen 2017

Grov kvinnofridskränkning

Våld som drabbar kvinnor i nära relationer består ofta av upprepade kränkningar. En man som utsätter en kvinna, som han har eller har haft en nära relation med, för upprepade kränkningar kan dömas för grov kvinnofridskränk- ning. År 2018 anmäldes 1 744 fall.

Källa: Brottsförebyggande rådet (Brå)

Anmäld misshandel 1990-2018

Införandet av brotten grov fridskränkning respektive grov kvinno- fridskränkning i lagstiftningen år 1998 kan påverka jämförbarheten över tid. Sedan 1998 kan exempelvis upprepade fall av misshandel i nära relation leda till en anmälan om grov fridskränkning eller grov kvinno- fridskränkning istället för anmälan om misshandel.
Källa: Brottsförebyggande rådet (Brå)

Antalet anmälda fall av misshandel, mot såväl kvinnor som män, ökade under 1990-talet respektive 2000-talets inledning. Under 2010-talet har dock antalet anmälda fall av misshandel mot män minskat medan antalet anmälda fall av misshandel mot kvinnor fortsatt ökat. Minskningen handlar framför allt om anmälda fall av misshandel av en obekant förövare, medan antalet anmälningar om misshandel av en bekant förövare ökat. Ökningen av antalet anmälda fall av misshandel sedan 1990-talet kan bland annat bero på en större benägenhet att anmäla våldsbrott, dvs. att mörkertalet blivit mindre. Mörkertalet är kvoten mellan den faktiska brottsligheten och den anmälda. Mörkertalet sjunker om en större andel av de brott som begåtts anmäls. I de fall där den som utsatts känner gärningsper- sonen är benägenheten att anmäla brottet generellt lägre än när gärningspersonen är någon obekant.

Anmäld misshandel 2018

Statistiken över anmäld misshandel där den utsatta och gärningsper- sonen har eller har haft en nära relation baseras på de brottskoder som polisen registrerar för de anmälda brotten. Definitionen för begreppet nära relation har till följd av förändrade användarbehov och anpassning till standarder inom europeisk statistik dock justerats flera gånger genom åren. Även praxis för hur brottskoderna tillämpats inom Polis- och Åklagarmyndigheten har förändrats. Sammantaget innebär detta stora svårigheter med att följa utvecklingen av antalet anmälda misshandelsbrott i nära relation över tid. Alla jämförelser bör ske med stor försiktighet och i beaktande av kända definitionsförändringar och ändrad praxis.
Källa: Brottsförebyggande rådet (Brå)

Valdeltagande i riksdagsvalen 1973-2018

Valdeltagande avseende samtliga baseras på valdeltagande hos svenska medborgare folkbokförda i Sverige och utomlands. Valdeltagande avseende förstagångsväljare avser de som uppnått rösträttsålder sedan föregående riksdagsval och baseras enbart på svenska medborgare folkbokförda i Sverige.
Källa: SCB:s valstatistik

Riksdagens sammansättning 1919-2018

Fram till och med 1969 avses riksdagens båda kammare. År 1971 infördes enkammarriksdagen. Uppgifterna för åren 1922–1974 avser 10 januari, dvs. då riksdagsåret inleddes. Till och med september 1975 var riksdagsåret lika med kalenderåret. Därefter börjar riksdagsåret omkring den 1 oktober.
Källa: Sveriges riksdag

Myndighetschefer tillsatta av regeringen september 2003 och 2019

Regeringen anställer rektorer vid statliga universitet och högskolor efter förslag från lärosätets styrelse. I övriga titlar ingår myndighetschefer med andra eller unika titlar såsom ombudsmän, direktörer, ordföranden samt rikspolischef, riksåklagare etc. Totalen är inklusive vikarierande myndighetschefer.
Källa: Budgetpropositionen respektive år, UO 2