Författare: rikard
Förtroendeuppdrag i kommuner och regioner efter position 2019
Förtroendeuppdrag i kommuner och regioner efter facknämnd 2019
Domare efter typ av domstol 2019
Styrelser och ledning i börsföretag 2018
Styrelsemedlemmar efter funktion i aktiebolag år 2017
Chefer efter sektor 2018
Chefer och samtliga anställda inom privat och offentlig sektor 2018
Förtroendevalda och medlemmar inom fackliga organisationer 1985, 2001 och 2020
Tidsanvändning (2016)
Genomsnittlig tidsanvändning i åldern 20–64 år 1990/91, 2000/01 och 2010/11
Användning av tiden
Kvinnor och män i åldern 20–64 år arbetar i genomsnitt 8 timmar om dagen sett över veckans alla dagar. Med arbete avses både betalt arbete, förvärvsarbete, och obetalt arbete, hemarbete.
Ett genomsnittligt vardagsdygn ägnar kvinnor mer tid åt obetalt arbete än män, ca 1 timme. Män ägnar mer tid än kvinnor åt betalt arbete, ungefär 1,5 timme.
Sedan början av 1990-talet har kvinnor ökat sin betalda arbetstid med ca 30 minuter ett vardagsdygn medan män samtidigt har minskat sin betalda arbetstid med ca 45 minuter.
Kvinnorna lägger under ett vardagsdygn ner i genomsnitt 3,5 timmar på obetalt arbete, en minskning från början av 1990-talet med drygt 1 timme. Män lägger idag ner 2,5 timmar på obetalt arbete, vilket är en ökning med 8 minuter.
Sett över en hel vecka förvärvsarbetar kvinnor idag i genomsnitt ca 30 timmar jämfört med 27 timmar i början av 1990-talet. Män förvärvsarbetar idag i genomsnitt 37 timmar under en vecka jämfört med 41 timmar tidigare.
Under en vecka utför kvinnor i genomsnitt ca 26 timmar och män ca 21 timmar obetalt arbete. I början av 1990-talet utförde kvinnor i genomsnitt 33 timmar obetalt arbete per vecka och män 21 timmar.
Tiden som avsätts för olika aktiviteter i undersökningen varierar kraftigt inte bara mellan kvinnor och män, utan också mellan olika faser i livet.
Tid för obetalt arbete i åldern 20–64 år efter livscykel 2010/11
Tid för obetalt arbete i åldern 20–64 år efter aktivitet 2010/11
Inkomst (2016)
Sammanräknad förvärvsinkomst i åldern 20 år och äldre efter ålder 2000 och 2012
Sammanräknad förvärvsinkomst i åldern 20–64 år 1991, 2000 och 2012
Nettoinkomst i åldern 20–64 år 1991, 2000 och 2012
Disponibel inkomst per konsumtionsenhet för hushåll 20–64 år efter hushållstyp 1991, 2000 och 2012
Den högsta disponibla inkomsten har sammanboende utan barn. Därefter kommer sammanboende med ett barn. Det gäller alla åren. Lägst disponibel inkomst har ensamstående kvinnor med barn. Inkomstskillnaden mellan sammanboende med ett barn och ensamstående kvinnor med ett barn respektive ensamstående män med ett barn har ökat sedan 1991 i kronor räknat. Ökningen är större för kvinnor än för män.
Biståndshushåll efter hushållstyp 1985, 2000 och 2012
Högst andel biståndshushåll alla tre åren finns bland ensamstående kvinnor med barn. Högst antal biståndshushåll är ensamstående män utan barn.
Både antal och andelar har minskat mellan 1985 och 2012.