Förvärvsarbete, begrepp

I avsnittet förekommer ett antal begrepp som förklaras här.

Arbetskraften omfattar personer som antingen är sysselsatta/ förvärvsarbetande eller arbetslösa.

Ej i arbetskraften är personer som varken är sysselsatta eller arbetslösa.

Sysselsatta är personer som utfört arbete minst en timme under referensveckan eller varit tillfälligt frånvarande från arbetet.

Arbetslösa är personer som inte är sysselsatta och som har sökt arbete och kunnat arbeta. Även de som har fått ett arbete som de ska påbörja inom tre månader räknas till de arbetslösa, förutsatt att de hade kunnat jobba under referens- veckan eller börja arbeta inom två veckor därefter.

Sysselsättningsgrad är andel (%) sysselsatta av befolkningen.

Faktiskt arbetad tid är det antal timmar en person arbetar under referensveckan.

Vanligen arbetad tid är den arbetstid som personen skulle arbeta enligt överenskommelse.

Frånvarande är personer som varit borta från sitt arbete på grund av semester, sjukdom, ledighet för vård av barn, studier m. m.

Relativa arbetskraftstalet anger andel (%) av befolkningen som är i arbetskraften.

Relativa arbetslöshetstalet anger andel (%) av arbetskraften som är arbetslös.

Latent arbetssökande är personer som vill och kan arbeta men inte sökt arbete. Latent arbetssökande står utanför arbetskraften.

Undersysselsatta är personer som vill öka sin arbetstid och kan börja arbeta mer.

Sedan år 2005 räknas personer som är folkbokförda i Sverige och jobbar utomlands som sysselsatta i Arbetskrafts- undersökningarna. Tidigare räknades dessa personer till de som inte är i arbetskraften. Från år 2007 räknas personer som är heltidsstuderande, och som sökt arbete och kunnat ta det, som arbetslösa. Förändringarna som skedde innebar att det uppstod tidsseriebrott men är i tabeller och diagram omräknade bakåt till och med år 1987. I berörda diagram markeras detta med ett lodrätt streck.

Kvinnor i åldern 20-64 år efter arbetskraftstillhörighet och vanligen arbetad tid 1970-2019 

1) Antal arbetslösa ställt i proportion till befolkningen (per kön).Notera att detta är ett särskilt framtaget mått av arbetslöshet där antalet arbetslösa ställs i proportion till befolkningen. Den internationellt överenskomna definitionen av ett arbetslöshetstal, som normalt sett används på SCB, ställer istället antalet arbetslösa i proportion till arbetskraften.
Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), SCB

Andelen kvinnor i arbetskraften ökade markant under 1970- och 80-talen. En stor del av ökningen utgjordes av kvinnor som började arbeta lång deltid. Under 1990-talet ökade andelen arbetslösa och i viss mån även andelen kvinnor utanför arbetskraften. Arbetslösheten hade åter sjunkit vid 2000-talets inledning, men andelen arbetslösa kvinnor var fortsatt högre än den var på 1970- och 1980-talen. Andelen kvinnor som arbetar heltid har, grovt beskrivet och med variationer över åren, fortsatt att stiga. Samtidigt har andelen kvinnor i åldern 20-64 år i befolkningen som arbetar deltid sjunkit de senaste decennierna.

Män i åldern 20-64 år efter arbetskraftstillhörighet och vanligen arbetad tid 1970-2019

1) Antal arbetslösa ställt i proportion till befolkningen (per kön). Notera att detta är ett särskilt framtaget mått av arbetslöshet där antalet arbetslösa ställs i proportion till befolkningen. Den internationellt överenskomna definitionen av ett arbetslöshetstal, som normalt sett används på SCB, ställer istället antalet arbetslösa i proportion till arbetskraften.
Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), SCB

Andelen män i arbetskraften var i princip konstant under 1970- och 1980-talen. Under 1990-talet ökade arbetslösheten bland män samtidigt som andelen män utanför arbetskraften också ökade något. Vid inledningen av 2000-talet hade andelen arbetslösa män sjunkit även om andelen arbetslösa fortsatt var högre än den var på 1970- och 1980- talen. Andelen män som arbetar hel- respektive deltid har inte förändrats nämnvärt de senaste åren. Ser vi däremot till utvecklingen under de senaste decennierna så har andelen män som arbetar deltid ökat något.

År 2019 var det relativa arbetskraftstalet för åldern 20-64 år
84,7 procent för kvinnor och 89,7 procent för män. Den relativa arbetslösheten var, för samma åldersgrupp, 5,9 procent för kvinnor och 5,9 procent för män.


Sysselsatta i åldern 20-64 år efter sektor 1970-2019

År 1987 infördes en ny mätmetod. Alla som arbetade i aktiebolag räknades som anställda före 1987. Därefter räknas företagsledaren som egen företagare. Eftersom fler män än kvinnor är egna företagare blir brottet synligare för män än för kvinnor.
Uppgifter för 1970-1986 avser åldersgruppen 16-64 år.
Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), SCB

Under 1970- och 1980-talen ökade antalet kvinnor på arbetsmarknaden. Detta framförallt till följd av att antalet kvinnor i kommunal sektor fördubblades. Under 1980- och 1990-talen arbetade ungefär lika många kvinnor i kommunal som i privat sektor. I dag är dock privat sektor den enskilt största bland kvinnor. Under hela tidsperioden har män till största delen arbetat i privat sektor. Minskningen i statlig sektor beror delvis på personalminskningar men också på bolagiseringen av flera statliga verk under 1990-talet. Anställda där räknas därefter in i privat sektor.

Förvärvsarbetande och arbetsmiljö för personer med funktionsnedsättning och övriga i befolkningen i åldern 16-64 år, 2016/2017

1) Förvärvsarbetande kan vara antingen anställd eller egen företagare. 2) Gruppen personer med funktionsnedsättning omfattar här personer som har nedsatt syn, nedsatt hörsel, nedsatt rörelseförmåga, svåra besvär av astma eller allergi, svåra besvär av ängslan, oro eller ångest, svåra problem med dyslexi/dyskalkyli, neuropsykriatrisk diagnos eller som har hälsoproblem som i hög grad begränsar aktivitet.
Källa: Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC), SCB


De 30 största yrkena 2018

Yrket har klassificerats enligt Standard för Svensk yrkesklassificering SSYK 2012. Totalt yrken finns 429 yrken.
Källa: Yrkesregistret, SCB

I de 30 största yrkena fanns, år 2018, 51 procent av alla anställda kvinnor och 36 procent av alla anställda män i åldern 20-64 år.

Fyra av de 30 största yrkena hade en jämn könsfördelning, d.v.s. 40-60 procent kvinnor och 40-60 procent män. Dessa var: Kockar och kallskänkor, Lednings- och organisationsutvecklare, Gymnasielärare och Kundtjänstpersonal.

Det mest kvinnodominerade yrket bland de 30 största var, år 2018, Förskollärare med 96 procent kvinnor och 4 procent män. Det mest mansdominerade yrket var Träarbetare, snickare med flera med 1 procent kvinnor och 99 procent män.