Befolkningens utveckling 1900-2019

Under 1900-talets början och fram till 1970-talet berodde folkökningen i Sverige främst på att antalet födda översteg antalet döda. Under mitten av 1900-talet ökade antalet som invandrade. Detta bland annat till följd av arbetskraftsinvandring under 1950- och 1960-talen samt senare flykting- och anhöriginvandring. Idag beror folkökningen främst på att antalet invandrade överskrider antalet utvandrade.

Befolkningen efter ålder 1900, 1950, 2019 och 2070

Antal i 1000-tal och procent av alla kvinnor och män

Under 1900-talet har flera stora förändringar skett. Kvinnor föder i genomsnitt färre barn, livslängden har ökat och Sverige har gått från att vara ett utvandringsland till att bli ett invandringsland. Det har medfört att antalet i åldern 0-19 år i stort varit konstant medan andelen har minskat. I åldrarna över 65 år har både antalet och andelen ökat. I åldrarna 20-64 år har folkmängden mer än fördubblats sedan år 1900, men sedan 1940-talet minskar deras andel av befolkningen. Det är en utveckling som förväntas fortsätta.

Det föds fler pojkar än flickor samtidigt som kvinnor lever längre än män. Det medför att det är fler män än kvinnor i yngre åldrar och fler kvinnor än män i äldre åldrar. De senaste decennierna har skillnaden i livslängd mellan kvinnor och män minskat och kvinnoöverskottet i äldre åldrar har minskat och förväntas fortsätta att minska. År 2015 bestod befolkningen för första gången av fler män än kvinnor.

Tidsanvändning (2016)

Genomsnittlig tidsanvändning i åldern 20–64 år 1990/91, 2000/01 och 2010/11

Direktlänk
Genomsnittlig tidsanvändning i åldern 20–64 år 1990/91, 2000/01 och 2010/11
Ett vanligt veckoslutsdygn

Användning av tiden

Direktlänk
Kvinnor och män i åldern 20–64 år arbetar i genomsnitt 8 timmar om dagen sett över veckans alla dagar. Med arbete avses både betalt arbete, förvärvsarbete, och obetalt arbete, hemarbete.
Ett genomsnittligt vardagsdygn ägnar kvinnor mer tid åt obetalt arbete än män, ca 1 timme. Män ägnar mer tid än kvinnor åt betalt arbete, ungefär 1,5 timme.

Sedan början av 1990-talet har kvinnor ökat sin betalda arbetstid med ca 30 minuter ett vardagsdygn medan män samtidigt har minskat sin betalda arbetstid med ca 45 minuter.

Kvinnorna lägger under ett vardagsdygn ner i genomsnitt 3,5 timmar på obetalt arbete, en minskning från början av 1990-talet med drygt 1 timme. Män lägger idag ner 2,5 timmar på obetalt arbete, vilket är en ökning med 8 minuter.

Sett över en hel vecka förvärvsarbetar kvinnor idag i genomsnitt ca 30 timmar jämfört med 27 timmar i början av 1990-talet. Män förvärvsarbetar idag i genomsnitt 37 timmar under en vecka jämfört med 41 timmar tidigare.

Under en vecka utför kvinnor i genomsnitt ca 26 timmar och män ca 21 timmar obetalt arbete. I början av 1990-talet utförde kvinnor i genomsnitt 33 timmar obetalt arbete per vecka och män 21 timmar.

Tiden som avsätts för olika aktiviteter i undersökningen varierar kraftigt inte bara mellan kvinnor och män, utan också mellan olika faser i livet.

Tid för obetalt arbete i åldern 20–64 år efter livscykel 2010/11

Direktlänk
Tid för obetalt arbete i åldern 20–64 år efter livscykel 2010/11

Tid för obetalt arbete i åldern 20–64 år efter aktivitet 2010/11

Direktlänk
Tid för obetalt arbete i åldern 20–64 år efter aktivitet 2010/11

Inkomst (2016)

Sammanräknad förvärvsinkomst i åldern 20 år och äldre efter ålder 2000 och 2012

Direktlänk
Sammanräknad förvärvsinkomst i åldern 20 år och äldre efter ålder 2000 och 2012

Sammanräknad förvärvsinkomst i åldern 20–64 år 1991, 2000 och 2012

Direktlänk
Sammanräknad förvärvsinkomst i åldern 20–64 år 1991, 2000 och 2012

Nettoinkomst i åldern 20–64 år 1991, 2000 och 2012

Direktlänk
Nettoinkomst i åldern 20–64 år 1991, 2000 och 2012

Disponibel inkomst per konsumtionsenhet för hushåll 20–64 år efter hushållstyp 1991, 2000 och 2012

Direktlänk
Disponibel inkomst per konsumtionsenhet för hushåll 20–64 år efter hushållstyp 1991, 2000 och 2012

Den högsta disponibla inkomsten har sammanboende utan barn. Därefter kommer sammanboende med ett barn. Det gäller alla åren. Lägst disponibel inkomst har ensamstående kvinnor med barn. Inkomstskillnaden mellan sammanboende med ett barn och ensamstående kvinnor med ett barn respektive ensamstående män med ett barn har ökat sedan 1991 i kronor räknat. Ökningen är större för kvinnor än för män.

Biståndshushåll efter hushållstyp 1985, 2000 och 2012

Direktlänk
Biståndshushåll efter hushållstyp 1985, 2000 och 2012

Högst andel biståndshushåll alla tre åren finns bland ensamstående kvinnor med barn. Högst antal biståndshushåll är ensamstående män utan barn.
Både antal och andelar har minskat mellan 1985 och 2012.

Personer i åldern 20–64 år med privat pensionssparande 1984–2012

Direktlänk
Personer i åldern 20–64 år med privat pensionssparande 1984–2012

Genomsnittligt sparbelopp för personer i åldern 20–64 år med privat pensionssparande 1984–2012

Direktlänk
Genomsnittligt sparbelopp för personer i åldern 20–64 år med privat pensionssparande 1984–2012

Personer 65 år och äldre efter pensionstyp 2012

Direktlänk
Personer 65 år och äldre efter pensionstyp 2012

Kvinnors pension i procent av mäns pension efter ålder 2004–2012

Direktlänk
Kvinnors pension i procent av mäns pension efter ålder 2004–2012

Nettoinkomst för personer i åldern 65 år och äldre efter hushållstyp och ålder 1991, 2000 och 2012

Direktlänk
Nettoinkomst för personer i åldern 65 år och äldre efter hushållstyp och ålder 1991, 2000 och 2012